Fredag
försvann i ett rasande tempo. Hade brandutbildning halva dagen
vilket var intressant och lärorikt. Kvällen spenderade jag hos Melissa
med fika, tedrickande och massa prat. Mys. Sen fick jag med mig
en massa kläder hem, så snällt!
Jag förstår inte vad jag är morgontrött nu för tiden, det är så sjukt
svårt att kliva upp. Har varit såhär i nästan två veckors tid, jobbigt..
Antar att det beror på årstiden och att det är så mörkt ute när man
vaknar. Förhoppningsvis piggnar jag till snart för hjärnan måste
vara alert idag på jobbet. Jag ska försöka skriva undan några
utredningar och vid 15.30-tiden tar jag helg. Det är riktigt efterlängtat
kan jag lova! Tänkte starta helgen med ett gympass och god mat
innan jag intar soffan. Vad ska ni göra idag?
Har också haft svårt att komma upp i någon vecka nu. Måste nästan avar vädret och årstiden.
Laxfile är det som går bäst här hemma. Det äter 1 av 2 barn iaf ;) Och gott är det också!!
Jag tror många inte gillar fisk för man förknippar det med skolans. Den var absolut inte god!!
Fina kläder :) Och jag har också jättesvårt att komma upp på morgonen. Vet inte heller vad det kan bero på :(
sv: Det kommer nog tyvärr att vara så som vi båda tror i och med maten i framtiden. Att vi kommer kunna hantera tankarna på ett annat sätt kanske ( förhoppningsvis ) för det är ju inte alls roligt att ha den relationen som man har till maten i dagsläget. Blev ju en jävla diskussion igår kväll mellan mina föräldrar och mig för att pappa säger att jag är så jävla rädd för fett och ok jag kan hålla med om att fett och jag inte är så bra vänner men det finns en orsak till det och det är att pappa steker verkligen i JÄTTEMYCKET smör. Och det är inte bara jag som lagt märke till det utan även resterande av vår familj men pappa skyller på att det inte ska brinna fast och att jag behöver varenda gnutta fett som han steker i. Inte fan blir det bättre för mig då när jag känner att han lägger i extra mycket bara för att JAG behöver det. Då litar man ju inte på honom tillslut..
Åh jag förstår att de måste kännas tungt att avstå från att äta ute med jobbet osv. Jag hade ju stora problem med det ett tag och vågade mig inte alls på att äta ute och släppa kontrollen på vad det innehåller. Klart jag kan få ångest ute nu och när det är mycket mat att välja på och tankarna sätter igång om vad som är nyttigt och inte osv men jag försöker tackla det så gott jag kan. Det som däremot gör mig arg är att pappa inte fattar sig på min sjukdom så mycket. Han säger att man kan ju inte äta ute varje dag och det förstår jag med men det är ett jättestort steg för mig att ta att inte ha den kontrollen som jag har hemma när jag är ute och äter. Han förstår sig inte på mina problem vilket också leder till en del diskussioner. Och då har jag även varit sjuk i 6 år liksom.
Ja usch jag känner igen det där med att inte kunna göra situps och liknande beroende på att man är så smal och benig liksom. Det gör ju skitont rent ut sagt att göra det för att det är så hårt mot hårt. Även att sitta mot vissa stolar som du säger kan vara ett helvete. Man då ta till med dynor på både stolen och ryggstödet. Ett bra tips! :)
sv: najs, gårdagen var så där för mig hehe :P
fina kläder
önskar dig en trevlig helg :)
