Miizing

Har fått en hel del frågor om min flytt till södra Sverige. Frågan nedanför
som Patricia ställde förra veckan har jag fått tidigare också så
tänkte att jag kan göra ett inlägg där jag svarar. På så vis ser alla svaret.

Än så länge är jag inte nervös över flytten trots att det blir 150 mil
ifrån släkten och till en helt ny ort som jag knappt varit i (bara åkt
igenom tidigare). Att jag inte är nervös tror jag beror på att jag redan
bor i Umeå vilket är cirka 40 mil ifrån släkten. Jag har vant mig vid att
bo långt ifrån dem och att man inte ses ofta. Sedan har jag ju bott
hemifrån sedan jag var 15 år så jag har bott i egen lägenhet och på
andra orter än släkten i sju år. Att jag ska flytta till en stad där jag
inte känner någon är inte heller skrämmande. Jag vet att jag kommer
lära känna folk, bland annat kollegorna. Sedan är det bara 17 mil
(två timmar) till Växjö (där J och en kompis från högstadiet bor) så
jag kommer att vara med dem också. Det enda som jag är nervös över
med flytten är att lära mig hitta i staden, haha. Som biståndshandläggare
kör man mycket bil då man gör hembesök nästan dagligen till klienter,
så jag får nog räkna med en hel del felkörningar i början.. Men jag har
ju lärt mig tidigare att hitta på alla orter där jag bott och jobbat så jag tror
det ska gå bra i Borås också. Nervositet över flytten kanske kommer när
det närmar sig men just nu är jag som sagt inte alls nervös. Jag tycker
att det ska bli riktigt roligt att flytta, jag har ju alltid velat bo i södra Sverige.
Jag tycker att man ska ta chansen och testa på något nytt medan man kan,
det "gamla"/hemstället finns ju alltid kvar.